Intervju med Andreas Johansson
Berätta lite om dig själv och ditt politiska engagemang. Vilka är dina hjärtefrågor?
Jag heter Andreas Johansson är 24 år gammal och bosatt i Västerås. Jag är verksam inom Nordisk Ungdom och har tidigare varit verksam i Nationaldemokratisk Ungdom (NDU). Vid sidan av mitt politiska engagemang så tror jag att jag är väldigt lik vilken genomsnittlig svensk ungdom som helst. Jag gillar film, idrott, musik och att umgås med mina vänner.
Mina hjärtefrågor har mycket med ekologi att göra. Jag konsumerar till exempel enbart ekologiska produkter. Sen så ligger det mig varmt och hjärtat att leva sunt och att försöka påverka/uppmana folk i min omgivning att tänka likadant. Jag är engagerad politiskt därför att vi har orättvisa fördelningar av resurser i samhället, och detta måste med nödvändighet förändras. Givet det skitsamhälle vi har idag, så skulle jag ha svårt att se mina framtida barn i ögonen om jag inte gör mitt yttersta för att ge dem ett så bra samhälle som möjligt att verka i.
Vad är dina tankar om den nyliberala krisen och ungdomarnas problematiska situation? Varför är just ungdomar så utsatta?
Den första frågan är väldigt komplex men kring krisen så ser jag ett samband mellan vad globalister och socialister säger sig kämpa för, nämligen ett upplösande av nationsgränser och att nationstanken är förlegad. I mångas ögon är internationalism och globalisering varandras motsatser, men i mina ögon är de två medel som driver mot samma mål, en upplösning av världens nationer. Dessa bägge åsiktsgrupper är bägge ansvariga för att den kris vi nu har. Jag är absolut beredd att ge upp nationstanken den dagen vi har kommit på en bättre idé, men än så länge finns det ingen sådan idé.
Ungdomar är mest utsatta eftersom de är beroende av andra som t.ex. föräldrar för att kunna leva ett drägligt liv. Eftersom det fanns få jobb redan innan finanskrisen och ännu färre nu, så blir det väldigt svårt för ungdomar att komma ur detta ”beroende av andra”. Ungdomar som precis har tagit studenten har samtidigt en väldigt liten eller ingen erfarenhet av arbetsmarknaden vilket gör det svårare för ungdomar att ”få in foten”. Men en ekonomisk kris av denna omfattning som vi nu har, slår inte bara ut en samhällsgrupp, människor i medelåldern har även de fått känna på konsekvenserna av finanskrisen.
Vad anser du är den främsta åtgärden som behövs för att svenska ungdomars situation ska bli bättre?
Jag tycker det är väldigt svårt att peka på en enskild åtgärd för att förbättra ungdomars situation, speciellt eftersom ungdomars nuvarande situation är ett resultat av flera olika faktorer. Jag tror att lösningen ligger i en ganska så omvävlande samhällspolitik om man jämför med dagsläget. Om jag däremot skulle tvingas att peka ut en enskild åtgärd så skulle det nog vara att förbjuda bemanningsföretag att verka på den svenska marknaden. Den svenska marknaden idag präglas av ett enormt vinstmaximerande tänkande och skulle det bara kunna förändras till att vinstmaximera något mindre så tror jag att det skulle kunna få relativt stora positiva utfall.
Vad betyder första maj för dig?
Första maj för mig är en dag av politisk kamp, men samtidigt är det en dag där man gör historiska tillbakablickar på då rådande orättvisor och kampen mot dessa. Första maj är även en dag som präglas av förändring, eller framförallt en tro på att en förändring är möjlig och att förändringen är nära förestående. Samtidigt tycker jag att det är bra att nationalister har börjat demonstrera på första maj. Det är viktigt att vi presenterar våra idéer både i kontrast till dagens samhälle samt vänsterns idéer på dagens samhällsproblem som i stort sätt är samma idag som för 50 år sedan. Folk i gemen har genomskådat vänstern och då gäller det för oss att presentera en trovärdig lösning och en trovärdig vision på hur vi vill att samhället ska se ut. Speciellt roas jag utav att AFA (som visserligen enbart är en marginaliserad del av vänstern) hellre vill sabotera vårat första maj firande, än att presentera sin lösning. Detta ska naturligvis också ses i ljuset av att vi genomgår en av de största ekonomiska kriserna i modern tid.
Du pluggar ju på universitetet. Hur ser dina arbetsmöjligheter ut när du är klar?
Jag gör mig inga illusioner att det kommer att krylla av arbetstillfällen för en statsvetare som kritiserar makten på riktigt, men samtidigt så är det inte för att göra karriär som jag valde att börja studera. Det jag får lära mig i den akademiska världen kommer jag att kunna använda som en resurs för att flytta fram våra positioner i samhället och det är snarare det som är viktigt och som betyder något. En bra tjänst när jag avslutat mina studier ser jag snarare som en bonus. Den politiska kampen vi bedriver är viktigare än min person.
Hur pass vanligt tror du att det är, att ungdomar och unga vuxna pluggar vidare för att det inte finns jobb?
Jag tror det är väldigt vanligt, även bland vuxna. Vi har en kapitalism i världen idag som dessutom är flexibel. Det handlar om att som individ kunna konkurrera på så många områden som möjligt samtidigt, och eftersom arbetslösheten är hög så kommer det att finnas många som konkurrerar om samma jobbtillfälle. Samtidigt som företagen är flexibla för att kunna ställa om eller förändra sin verksamhet vid behov, vilket skapar en osäkerhet på arbetsmarknaden. Jag vill varmt rekomendera sociologen Richard Sennets bok om den flexibla kapitalismen som heter När karaktären krackelerar.
Vad ska du tala om på första maj och varför är det viktigt för dig?
Jag ska tala om vilka likheter jag ser mellan vad kapitalisterna vill, och vad marxisterna vill och vilka slutsatser man kan dra om det. Det är viktigt, inte minst för oss nationalister att vi ser vad vilka de negativa sidorna av marxismen är, så att vi inte hamnar i samma återvändsgränd som vänstern har gjort. Men jag vill poängtera att jag alltid håller mina tal lite öppna så nära inpå dagen för talandet som möjligt, allt för att kunna få med händelser som är dagsaktuella och kan inträffa ju närmare första maj vi kommer.














